Friedrichshain

Under dagens kulturpass hoppade vi på en U-bahn för att bege oss till Friedrichshain, en stadsdel i Berlin som hörde till det forna östtyskland och som beryktades vara bebott av en yngre befolkning. Vi hade hört att det skulle vara ett bra alternativ ifall man ville se något typiskt för Berlin och inte bara flockar av turister.

När vi steg av vid hållplatsen i Frankfurter Tor, tog vi oss upp till markytan och möttes av en lysande sol och vackert väder. En liten pojke cyklade förbi på sin cykel med stödhjul och gatorna vimlade av glatt folk som såg ut att njuta av solen som tittade fram. Till en början var vi inte säkra på att vi hittat rätt så vi gick in i en liten butik med en arabisk ägare för att se ifall vi kommit rätt. 

Det första vi lade märke till, var att priserna var betydligt förmånligare än i resten av de platser vi besökt i Berlin. Sedan fick vi även bekräftat att vi verkligen var i Friedrichshain. Den information och de fördomar vi fått om stadsdelen kunde inte vara mera exakta; gatorna var fyllda med unga människor och de flesta såg lyckliga ut. Gatorna var fullproppade med otroligt vackra och färggranna hus och parkerna var fulla med lekande barn och det kändes som om till och med gräset var grönare i Friedrichshain.

Vi började bli hungriga så vi letade upp ett ställe där vi kunde äta. Vi såg en liten restaurang med terass och bestämde oss för att prova på det. Och med handen på hjärtat kan vi säga att om vi inte gjort det hade vi gott misste om någonting underbart. Det var mycket trevlig personal och priserna var så billiga att man nästan skämdes. Efter att vi ätit oss mätta och suttit och vilat våra mätta magar begav vi oss så småningom tillbaka till Kreuzberg och vårat hostel.

Jonathan, Anton och Emil