Recherchen und Erfahrungen
Mittwoch 17.4. 15:00-18:00 Uhr
Freitag 19.4. 9:00-12:00 Uhr
A Stadtansichten >>> Aufgaben
B Museen >>> Uppgifter
Kreuzberger Straßencafé
Neukölln vs Kottbusser Tor
Men när vi vandrade längre bort från huvudgatan försämrades även husens och gatornas kvalitet. Trots sitt dåliga rykte tyckte vi personligen inte att Neukölln var obehagligt eller kriminellt, utan det såg i stora drag ut som vilken annan stadsdel som helst. Däremot besökte vi Kottbusser Tor ett par gånger under resan och där höll vi i väskan extra hårt. Där var det klotter på så gott som alla hus och gatorna var ner skräpade. Invånarna var en del fattiga tyskar eller utlänningar.
Vi tyckte det var intressant att besöka olika stadsdelar och uppleva alla sidor av Berlin, inte bara de fina och lyxiga. Men trots fattigdom var människorna inte otrevliga utan hjälpsamma och snälla.
// Micaela, Julia, Jenny, Matilda & Matilda
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Holocaust Mahnmal
På vårt andra kulturpass bestämde vi oss för att besöka Holocaust museet. Det var ganska många grupper som valt att fara dit, men vi kände ändå på oss att vi ville fara dit. Ovanför Holocaust museet finns en minnesplats med olika stora betongblock till minnet av de mördade judarna under ”Hitlers tid”. Allt som allt finns det 2711 betongblock, alla i olika höjder, vilket gör det att se speciellt ut.
Självaste museet var indelat i olika rum. I det första rummet fanns det en text och bildserie som beskrev förintelsen. Senare kom man in i ett mörkt rum som hade olika brev och texter från de lidande människorna. Dehär var placerade på golvet så man var tvungen att titta neråt för att läsa dem. I detta rum var det väldigt tyst och folk kände verkligen medlidande.
Nästa rum var lite annorlundare. Där fanns fakta och historier om olika judiska familjer som varit med om förintelsen. Oftast var det någon i familjen som överlevt. Det var familjer från olika länder.
I följande rum kunde man lyssna genom en telefon på människors berättelser. Det fanns allternativ att välja på. Vi valde att lyssna på en historia om en kvinna som lyckats fly från koncentrationslägret i Auschwitz. Kvinnan hade lyckats fly men hon hade drabbats av trauman för resten av hennes liv.
Nästa rum var lite annorlundare. Där fanns fakta och historier om olika judiska familjer som varit med om förintelsen. Oftast var det någon i familjen som överlevt. Det var familjer från olika länder.
I följande rum kunde man lyssna genom en telefon på människors berättelser. Det fanns allternativ att välja på. Vi valde att lyssna på en historia om en kvinna som lyckats fly från koncentrationslägret i Auschwitz. Kvinnan hade lyckats fly men hon hade drabbats av trauman för resten av hennes liv.
Allmänt så var museet väldigt tyst. Människorna som var där visade stor respekt. Inga telefoner ringde, ingen skrattade, utan allt var väldigt seriöst. Vi tycker att man bör besöka Holocaust museet eftersom det berättar om en stor del av vår historia. Museet var gratis vilket gör det ännu "lättare" att besöka.
//Rebecka och Sara
-------------------------------------------------------
Holocaust Mahnmal
Museet ligger under Holocaust Mahnmal och består av flera olika rum som behandlar förintelsen. I det första rummet var det en lång tidslinje med datum och årtal som hade med förintelsen och andra världskriget att göra. Det andra rummet var ganska mörkt, men på golvet fanns det upplysta plattor. På plattorna fanns det delar från olika brev och lite historia om personen som skrivit brevet. De flesta av breven var från personer som satt i tåget på väg till olika koncentrationsläger, men också brev från sådana som jobbade eller hade jobbat på koncentrationslägren. Alla brev var väldigt sorgliga och stämningen i hela museet var ganska sorgsen och dyster.
I det tredje rummet fanns det bilder, fakta och historia om flera judiska familjer. I de flesta familjerna var det bara någon som lyckades överleva, medan de flesta dog i koncentrationsläger. Det fjärde rummet hade stora skärmar på alla väggar. På skärmarna dök olika judiska personers namn upp medan deras olika öden lästes upp på både tyska och engelska. I det sista rummet fanns det fakta om de olika koncentrationslägren. Man kunde också sätta sig ner i olika hörn av rummet och genom en telefon lyssna på olika människors berättelser om deras upplevelser, bl.a. personer som jobbat i koncentrationslägren och personer vars alla närstående hade dött.
Besöket till museet var väldigt intressant men också ganska tungt eftersom det var en sorgsen stämning där och man började tänka på allt hemskt som har hänt under förintelsen.
// Julia, Matilda, Micaela, Jenny & Matilda
-----------------------------------------
Holocaust museet är ett museum till minne av de judar som mördades under andra världskriget i Europa. Museet är tvådelat och finns mellan Brandenburger Tor och Potsdamer Platz. Själva museet är under marken och ovanför finns ett stort minnesmärke bestående av 2711 stenblock i olika storlekar. Stenblocken är inte graverade utan består bara av en platt yta.
I museet finns det olika rum och alla rum hade olika teman, ex. fanns det ett rum med fakta och personliga erfarenheter; t.ex. brevsamlingar.
Första rummet bestod av en tidslinje som bland annat beskrev judarnas ställning under andra världskriget. Därefter fick man ta del av olika brev av offer från förintelsen. Breven var skrivna av både unga och gamla till sina familjer. De flesta brev slängdes ut från människotransport tågen och många hittades först efter krigslutet. Breven var mycket känslosamma och man hade placerat ut dem så som om de skulle vara gravar (alltså på marken).
I nästa rum fanns det stenblock som hängde ner från taket. På stenblocken fanns det berättelser och faktarutor om olika judefamiljers historia, ex. fanns det fakta om en familj som hette Grossman. Sonen, Mendel Grossman, tog bilder som har varit en mycket viktig källa för Holocaust museet.
Man kunde också lyssna på olika människors historia, t.ex. fanns det en kvinna som hette Olga som kom med sin familj till Auschwitz.
Museet var mycket intressant och noggrant uttänkt. Det fanns en tanke med alla rummen, t.ex. i det rum där breven fanns, som vi nämnde var breven placerade på golvet som gravar, så när man läste dem var det som om man stod vi offrens gravar med nedböjt huvud.
Hela museet gav många, starka och blandade känslor. Det var värt ett besök och dessutom var det gratis! Ett tips är att besöka museet före man går upp till minnesplatsen ovanför, eftersom att man då kan förstå hela minnesmärkets och stenblockens betydelse bättre.
Sandra, Maria, Emma och Janeta
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Currywurst Museum
Vi var lite osäkra till en början eftersom priset var lite dyrare (8.50€ för studeranden) men vi valde att satsa på det endå, vilket vi gjorde rätt i. Museumet var en trevlig blanding mellan information och praktiska saker. Man fick bland annat gå in i en "korvkiosk" med massor med prylar och "mat". Vi fick även prova på att spela ett spel där man skulle skära, krydda och lägga ketchup på korvar, sedan fick man poäng beroende på hur snabb man var. Det var nästan inga andra på museumet samtidigt som oss vilket gladde oss och gav oss gått om tid att larva oss och ta sjuka bilder..
Det var dock inte bara "lek och skoij" under museibesöket utan vi lärde oss faktiskt också en hel del om currywurstens, korvens, snabbmatens och lite av tysklands historia. Vi fick bland annat läsa om och besöka Hertha Heuwers ( hjärnan bakom currywursten) vardagsrum. Vi fick även svaret på några frågor som stört oss hela livet som t.ex. varför Hotdog kallas Hotdog. Det var nämligen så att man i USA kallade människorna som bodde i Frankfurt, där delikatessen härstammar från, "Dachshund sausages"
Till sist läste vi lite om Tysklands historia och om hur inflationen i tyskland, under tiden före Hitler kom till makten, påverkade korvmarknaden och marknaden i allmänhet. Vi läste bland annat att cigaretter var den enda "stabila" valutan på svarta marknaden. Vi avslutade sedan besöket med att äta lite currywurst och det gillade vi!
Vi rekomenderar stället till alla som älskar korv och snabbmat det var dessutom det bästa stället att ta bilder på.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Under dagens kulturpass hoppade vi på en U-bahn för att bege oss till Friedrichschain, en statsdel i Berlin som hörde till det forna östtyskland och som beryktades vara bebott av en yngre befolkning. Vi hade hört att det skulle vara ett bra alternativ ifall man ville se något typiskt för Berlin och inte bara flockar av turister.
När vi steg av vid hållplatsen i Frankfurter Tor, tog vi oss upp till markytan och möttes av en lysande sol och vackert väder. En liten pojke cyklade förbi på sin cykel med stödhjul och gatorna vimlade av glatt folk som såg ut att njuta av solen som tittade fram. Till en början var vi inte säkra på att vi hittat rätt så vi gick in i en liten butik med en arabisk ägare för att se ifall vi kommit rätt. Det första vi lade märke till, var att priserna var betydligt förmånligare än i resten av de platser vi besökt i Berlin. Sedan fick vi även bekräftat att vi verkligen var i Friedrichschain. Den information och de fördomar vi fått om stadsdelen kunde inte vara mera exakta; gatorna var fyllda med unga människor och de flesta såg lyckliga ut. Gatorna var fullproppade med otroligt vackra och färggranna hus och parkerna var fulla med lekande barn och det kändes som om till och med gräset var grönare i Fredrichschain.
Vi började bli hungriga så vi letade upp ett ställe där vi kunde äta. Vi såg en liten restaurang med terass och bestämde oss för att prova på det. Och med handen på hjärtat kan vi säga att om vi inte gjort det hade vi gott misste om någonting underbart. Det var mycket trevlig personal och priserna var så billiga att man nästan skämdes. Efter att vi ätit oss mätta och suttit och vilat våra mätta magar begav vi oss så småningom tillbaka till Kreuzberg och vårat hostel
Jonathan, Anton och Emil
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Friedrichshain
Igår på kulturpasset bestämde vi oss för att utforska stadsdelen Friedrichshain, som ligger i östra delen av Berlin. Vad vi fick se och uppleva motsvarade våra förväntningar ganska bra, det vill säga ett gammalt men fint område.
Det första vi lade märke till var de höga byggnaderna, som alla såg ganska så gamla ut, och de flesta av husen var färgglada. Det var väldigt tätbebott, och även restauranger och butiker låg tätt ihop. Till exempel kunde en gata vara fylld med en massa cafer och restauranger.
Det var som sagt fyllt med byggnader, men trots det fick vi känslan av att det var lägre tempo här än i övriga Berlin, där vi varit. Detta tack vare att det inte rörde sig lika mycket människor ute, och många av de som rörde sig där var barnfamiljer. Överlag bodde där, vad vi såg, medelklassens befolkning från gamla östberlin i alla olika stilar. En annan sak vi även lade märke till var att människorna alla såg väldigt lyckliga och harmoniska ut, kanske kan det bero på det fina vädret i kombination med det fina området de valt att bosätta sig i.
Vi fick intrycket av att inte mycket har förändrats där, det mesta såg gammalt ut, men vissa saker hade man moderniserat, till exempel trafikljusen. De hade bytt ut ut de "gamla" gågubbarna mot moderna, som vi har hemma i Finland.
Så det vi kan säga om Friedrichshain är att det var ett rätt så lugnt ställe med fina utsikter (även om det nog fanns undantag), men om vi fick välja skulle vi inte bosätta oss där, på grund av den nedtonade och omoderna miljön.
(Bilder kommer)
Av: Sara och Rebecka
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Av: Sara och Rebecka
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Alexanderplatz och Fernsehturm
Kulturpasset spenderade vi vid Alexanderplatz där vi gjorde diverse fynd i form av mat, sevärdheter och lite shopping.
Först besökte vi Fehrnsehturm, en populär turistattraktion som med sin panorama-utsikt över hela Berlin ger bra allmän överblick över hela staden. Den totala längden pa tornet är 368m, men man slipper bara upp till 203-207m med hiss. Det tog 40 sekunder att ta sig en väg med hiss, alltsa 6m/sekund. Hissar fanns det tva av och det rymdes 13+1 i vartdera. Detta resulterade i lock för öronen, hisspersonalen pastod sig ha lock varje gang de akte upp/ner, alltsa vänjer man sig nog inte vid det. Uppe fanns en restaurang och bar. När vi kommit upp tog vi en kaffe och tittade ner pa Berlin. Det var lite som ett museum eftersom utsiktsplatsen var som en tidslinje om Berlins historia.
Vi tyckte det var jätte roligt att se alla sevärdheter vi besökt fran en sa hög höjd. Utsikten var vacker och personalen var pratglad och hjälpsam. Det var spännande att vara sa högt ifran marken, nästan lite skrämmande.Vi hade överlag en jätterolig dag och det kändes bra att kunna röra sig pa egen hand i staden.
(Sarina, Nelly, Rebecka, Veera och Fanny)
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
KaDeWe
Idag hade vi vårt första kulturpass i Berlin. Vi bestämde oss för att besöka ett av Europas största varuhus Kaufhaus des Westens. Byggnaden ligger på en central plats i Kurfürstendamm. Byggnaden består av flera våningar fyllda med kläder, kosmetik, accessoarer med mera. I varuhuset kan man hitta alla världens lyxmärken men även lite vanligare märken. Allt från Gucci till Ralph Lauren finns att köpas i varuhuset.
Byggnaden gav oss ett lyxigt och sofistikerat intryck. Inredningen var stilig med ljusa och öppna ytor. Material som glas och marmor fyllde insidan av byggnaden. Vi märkte att om man är ute efter billigare saker är detta inte rätt plats. Besökarna är till största del äldre och välbärgade människor. Personalen finns alltid tillgänglig om man behöver hjälp med något. Mellan den intensiva shoppingen kan man även slappna av vid varuhusets restauranger och caféer.
Själv tyckte vi väldigt mycket om vårat kulturpass och vi blev väldigt intresserade av deras utbud. Vi fick en lyxig känsla då vi gick genom varuhuset och vi blev väl omhändertagna av personalen. Dock mötte vi på kulturella skillander inne i varuhuset. Städpersonalen vid toaletten begärde ivrigt efter dricks och blev ilskna då vi inte förstod vad de var ute efter.
Vi rekommenderar KaDeWe för alla turister som besöker Berlin. "Shopping heaven!" ;)
Theresia, Emma E & Johanna
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
East-Side Gallery
Idag har vi besökt East-Side Gallery, en av de pouläraste sevärdheterna i Berlin. Det är en resterande del av Berlinmuren och finns i närheten av järnvägsstationen Berlin Ostbahnhof, vid floden Spree. Den är malplacerad vid en väg och omgiven av stora, nya byggnader. Den 1,3 km langa delen av muren som finns kvar har gjorts om till ett konstgalleri med ungefär 160 malningar.
Galleriet invigdes den 28 september 1990, ett ar efter att Berlimuren revs. Efter det har den restaurerats manga ganger, t.ex har hela muren slipats och man bjöd tillbaka konstnärerna för att mala om malningarna.
Som tidigare nämdes är East-Side Gallery en populär sevärdhet och även idag var det fullproppat av turister. Bland turisterna mötte vi bland annat ett finskt par. Manga fotograferade malningarna och tog in bildernas budskap. I konstverken far man ta del av konstnärernas syn pa Berlinmuren och de politiska förändringarna i Tyskland under 1990-talet. Nagra konstverk föreställer en Trabant i en mur och när Brezjnev kysser Honecker.
Konstverken var nogrant utförda och detaljerade, vilket gav ett stort intryck pa oss. Man fick uppleva känslor som invanarna i det delade Berlin eventuellt hade. Det negativa med East-Side Gallery var att konstverken hade blivit nedklottrade.
East-Side Gallery är en viktig skildring av Berlins historia och rekommenderas till alla som besöker Berlin.
Janeta, Sandra, Emma och Maria D
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.